RAID (Redundant Array of Independent Disks) är en term som används för att beteckna datalagringssystem som distribuerar och/eller replikerar data över flera enheter. RAID-tekniken har revolutionerat datalagringen för företag och utvecklades med två primära mål – att förbättra tillförlitligheten hos data och att öka I/O-prestanda (indata/utdata).
Dessvärre är RAID-lagring inte en felfri teknik och dataförlust är fortfarande en risk när dessa system används. I det här inlägget ska vi titta på hur de olika RAID-nivåerna fungerar och hur data kan lagras (och gå förlorade) i den här typen av lagringssystem.
Ett RAID-system kombinerar fysiska diskar i en enda logisk enhet med hjälp av särskild maskin- eller programvara. Maskinvarubaserade RAID-lösningar kan se olika ut. De kan till exempel vara inbyggda på moderkortet eller vara add-in-kort på stora NAS- eller SAN-företagsservrar. Operativsystemet (OS) i den här typen av installation vet inte hur RAID fungerar rent tekniskt, så programvarulösningar implementeras ofta i operativsystemet.
Traditionellt sett används RAID på servrar, men det kan även användas på arbetsstationer. Det senare är typiskt på lagringsintensiva datorer som dem som används för video- och ljudredigering, där det krävs stor lagringskapacitet och hög dataöverföringshastighet.
Nu ska vi titta på några av de tekniska termer som ofta används för att beskriva olika aspekter av RAID-lagring:
Nu ska vi titta närmare på tre nyckelbegrepp inom RAID-teknik – spegling, striping och korrigering – och se hur några av konfigurationerna på de traditionella nivåerna fungerar.
Som vi redan nämnt handlar spegling om att kopiera data till mer än en disk, striping om att dela upp data på mer än en disk och felkorrigering om att lagra redundanta data för att upptäcka och åtgärda problem (även kallat feltolerans). En eller flera av dessa tekniker kan användas i olika RAID-konfigurationer, beroende på systemkraven.
RAID-standardkonfigurationer kallas för nivåer. Ursprungligen fanns det fem nivåer, men många fler varianter har utvecklats med tiden, inklusive flera kapslade nivåer samt flertalet nivåer utanför standardnivåerna (huvudsakligen egenutvecklade). I branschen har man redan sett antalet nivåer öka från RAID 0 till RAID 51 (och högre ändå). Eftersom olika nivåer har olika slags redundans måste en avvägning ofta göras mellan feltolerans och prestanda, beroende på tillämpning.
Det finns många sätt att få ut ännu mer av ett RAID-system. Men med tanke på hur komplicerade och tekniskt komplexa moderna arrayer är (och hur de kan användas med andra komplexa system för att skapa viktiga effektivitets- och kostnadsvinster, t.ex. virtualisering) är det inte ovanligt att någon av dessa tekniker får problem. Det kan leda till stora dataförluster eftersom flera system är sammankopplade, och kan kosta företagen flera miljoner på grund av driftstopp.
Moderna RAID-arrayer kan också använda flera filsystem, t.ex. BTRFS eller ZFS på maskinvarunivå, med NTFS eller HFS i överliggande lager för applikationsstöd via virtualisering.
RAID-arrayer är otroligt komplexa. Detta är ofta ännu tydligare i ett företags IT-infrastruktur då RAID-system mestadels används med affärskritiska tillämpningar, där tillgänglighet och effektivitet är helt fundamentala faktorer. Andra implementerade tekniker som till exempel virtualisering eller databastillämpningar kan också innebära stora problem för ett företag om systemet kraschar.
Ur dataåterställningsperspektiv skulle det ofta vara nödvändigt att återskapa RAID-filsystemet och kringgå eventuella fysiska fel samt att utvärdera eventuell virtualiserad arkitektur. Den här processen kan ofta göra ett återställningsförsök extremt komplext och tidskrävande. Ofta går det dock väldigt bra att återställa data.
Tyvärr kan (och kommer) en hårddisk få problem någon gång under dess livslängd. Om det uppstår problem med enskilda enheter (om systemet är ett RAID 1-system eller högre) kan den defekta enheten bytas ut rakt av mot en ny, och datalagringsmappningen kan återskapas utan någon som helst dataförlust. Om ett enhetsfel däremot överstiger RAID-systemets redundanskapacitet bör du genast vända dig till en expert på dataåterställning för att ha så bra chans som möjligt att återfå dina data. Det är ytterst viktigt att den leverantör du väljer har rätt verktyg och kompetens för att kunna återställa från alla typer av konfigurationer eller dataförlustscenarier. Ta också reda på om leverantören har aktiva partnersamarbeten med lagringsleverantörer och möjlighet att arbeta med nya eller anpassade konfigurationer.
Har du nyligen haft problem med dataförlust i ett RAID-system? Kontakta experterna på Ontrack för hjälp med att få tillbaka verksamhetskritiska data. Vår personal finns till hands dygnet runt, året runt för att hjälpa dig med allt från mindre problem till rena datakatastrofer.