Fram till för ett par år sedan var många som arbetar med IT oroade över risken att förlora värdefulla data på grund av plötsliga och oförutsägbara fel som uppstod utan förklaringar. Därför tog det lång tid för tillverkarna att övertyga allmänheten om att SSD-enheter är säkra att använda, även när man hanterar känsliga data.
En SSD med NAND Flash-chip är ett helt annat lagringsmedium än den traditionella hårddisken som sparar data på roterande skivor med magnetskikt. Den består av en elektronisk styrenhet och flera så kallade flashminneskretsar. En hybridenhet - även kallad SSHD - består av båda lagringsteknikerna: En vanlig hårddisk med roterande skivor samt flashkretsar.
Vilka är fördelarna med SSD-enheter?
Den största fördelen med flashkretsar för lagring är att de är mycket snabbare än traditionella hårddiskar med spinnande skivor. Det beror på att en vanlig hårddisk består av många mekaniska delar. Dessutom tar ompositioneringen av läs- och skrivhuvudet mycket längre tid än att bara skicka data genom elektroniska gränssnitt. SSD-diskar har väldigt hög kommunikationshastighet, vilket gör dem perfekta för användning i miljöer där åtkomst och överföring i realtid är en nödvändighet.
Vilka är nackdelarna med SSD-enheter?
Nackdelen med SSD-enheter med NAND Flash-baserade minneskretsar är att de som standard har en begränsad livslängd. Medan vanliga hårddiskar i teorin kan hålla för evigt (i verkligheten max 10 år), har en SSD en inbyggd "livslängd". För att hålla det enkelt: En elektrisk effekt leder till att data bara kan skrivas på en lagringscell i kretsen cirka 3 000 till 100 000 gånger under dess livstid. Efter det "glömmer" cellerna ny data. På grund av detta - och för att förhindra att vissa celler används hela tiden medan andra inte gör det - använder tillverkarna wear-leveling-algoritmer för att fördela data jämnt över alla celler. Precis som med hårddiskar kan användaren kontrollera den aktuella SSD-statusen med hjälp av analysverktyget S.M.A.R.T., som visar den återstående livslängden för en SSD.
Uppskattning av terabyte skrivna (TBW)
Vanligtvis ger tillverkare en uppskattning med så kallade terabyte (s) skrivna (TBW) - särskilt när det gäller SSD-enheter för företag, men även för konsumentversioner. Eftersom data med hjälp av Wear-Leveling fördelas jämnt över alla celler ska den här siffran ange hur mycket data som verkligen kan skrivas totalt på alla celler inuti lagringschipen och under hela livslängden.
En typisk TBW-siffra för en 250 GB SSD ligger mellan 60 och 150 terabyte skrivna. Det betyder att: För att komma över en garanterad TBW på 70 måste en användare skriva 190(!) GB dagligen under ett års tid (med andra ord fylla två tredjedelar av SSD-enheten med nya data varje dag). I en konsumentmiljö är detta mycket osannolikt.
Exempel från Samsung
Samsung uppger att deras Samsung SSD 850 PRO SATA, med en kapacitet på 128 GB, 256 GB, 512 eller 1 TB, är "byggd för att hantera 150 terabyte skrivna (TBW), vilket motsvarar en daglig arbetsbelastning på 40 GB läs/skriv under en tioårsperiod." Samsung lovar till och med att produkten "klarar upp till 600 terabyte skrivna (TBW)". En normal kontorsanvändare skriver ungefär mellan 10 och 35 GB en vanlig dag. Även om man höjer denna mängd till 40 GB innebär det att man skulle kunna skriva (och bara skriva) mer än nästan 5 år innan man når 70 TBW-gränsen.
SSD-livslängden ännu längre än utlovat
De senaste uppskattningarna sätter åldersgränsen för SSD-enheter till cirka 10 år - även om den genomsnittliga SSD-livslängden är kortare. I en gemensam studie mellan Google och University of Toronto testades SSD-enheter under en flerårsperiod. Det visade sig att SSD-enhetens ålder var den viktigaste faktorn för när en SSD-enhet slutade fungera. Studien visade också att SSD-diskar byttes ut ungefär 25% mindre ofta än hårddiskar.
Kom ihåg: Vid dataförlust från SSD-enheter är det bäst att kontakta en professionell leverantör av dataräddningstjänster. När det gäller ett fysiskt fel finns det ingen möjlighet för en användare att återställa eller rädda sina data själv. När styrenheten eller lagringschipet är defekt är försök att rädda data med olika programvaror ännu mer riskabelt. Det kan leda till en permanent dataförlust och göra det totalt omöjligt att rädda data, även för experterna på dataräddningslabben.
Om de håller så länge, var finns då farorna?
Även om den genomsnittliga SSD-livslängden är längre än vad som ursprungligen förväntades, utgör användningen av SSD diskar fortfarande ett allvarligt hot: Att rädda data från SSD-diskar är fortfarande svårare än att rädda data från traditionella hårddiskar, eftersom det ofta är svårt att få tillgång till innehållet på enheten. När SSD-kontrollchipet är trasigt är det omöjligt att få tillgång till enheten och minneskretsarna. Lösningen på detta problem är att försöka hitta ett fungerande styrchip som är identiskt med det trasiga och därefter byta ut det för att få access till minneskretsarna i SSD disken. Det som låter ganska enkelt är i praktiken väldigt svårt att genomföra. Detta gäller även vid försök att komma åt data från defekta minneskretsar. I många fall kan dataräddningsexperter som Ibas Ontrack rädda data. Under de senaste åren har Ibas Ontrack utvecklat egna specialverktyg och processer för att klara dessa utmaningar och har framgångsrikt räddat massor av viktiga data åt nödställda användare.
Kom ihåg: Vid dataförlust från SSD-enheter har du alltid störst chans att få tillbaks dina data när du kontaktar ett företag som är specailister på dataräddning. När det gäller ett fysiskt fel finns det ingen möjlighet för en vanlig användare att återställa eller rädda sina data på egen hand. När styrenheten eller minneskretsarna är defekta är det extremt riskabelt att försöka rädda data med programvaror som är avsedda för fungerande SSD diskar. Skadorna blir garanterat värre och till slut kan ingen rädda de förlorade filerna.
Sverige | Svensk
Lokationer
Search
Tillbaka till listningen
